Höstlöv

Snart arbetslös igen. Skönt, delvis. Det löser sig, somehow. Man vet bara inte hur eller när, eller så blir det inte som man tänkt sig men det löser sig likväl.

Tycker det är skönt med höst. Det är inte så hypat som på sommaren, det är mycket lugnare, inte bara i luften.

Men nu är det mörkt, så nu ska jag gå i ide.

Tack

Ingen sol ute, ingen sol inne. Hur mycket te kan man dricka innan man får en koffeinchock? Frågor och svar. Nu snöar det igen. Ikväll ska jag äta tacos.
Men är ändock glad. Igår kände jag mig helt urholkad, som om världen gått under, som om ingen ljusstrimma fanns vid horisonten.
Men imorse var glädjen där igen. Viss om att jag kan inte göra mer just nu åt situationen. Får fokusera på viktigare saker tills nästa tillfälle dyker upp igen, så att jag då kan göra det bästa i just det rätta ögonblicket. Vara i blickfånget. Vara rakryggad och stolt. Nöjd med mig själv. Det bör jag bli ändå, trots utfallet.
Men ibland står tiden stilla igen. Ögonblicken upprepas, minnena flyger förbi, som lätta moln i en viskande vindpust.
Himlen blir grå utanför mitt fönster. Men hoppet och gnistan och den där särskilda känslan just då finns kvar. Tack för ögonblickarna.

Förlåt om jag tittade lite mycket, men om jag ser något som är vackert, så inte är jag så dum så att jag blundar då. Nej, jag beundrar.

http://www.larzkristerz.com/

JUST DO IT

Ibland, eller jag ska säga ofta, ångrar man saker som man inte gjorde.
Och jag har gjort det igen!!!
Jag var sååå nära och ändå tvekade jag och när jag hade bestämt mig så var det precis för sent.

En gång i mitt liv träffade jag en person som helt bröt ner hela mig och hela min personlighet. Jag har lyckats komma tillbaka som mig själv igen, men alla delar är inte riktigt läkta än.

Som det som hände i lördags. Hade jag varit helt och fullt mig själv så hade jag aldrig tvekat en sekund när tillfället dök upp. Jag hade tagit tjuren vid hornen direkt.

Så nu ångrar jag mig så fruktansvärt mycket. Det här var verkligen ett sådant där "key moment" i mitt liv, det vet jag. Jag har försökt reparera skadan lite, men de åtgärderna vet jag inte om han kommer att upptäcka, då ska jag ha tur.

Men en sak jag vet att jag kan göra är att försöka få tillfället att dyka upp igen. Den här gången kan jag ha en chans till, det vet jag. Bara att då kan det vara för sent. Om det är för sent då så var det kanske inte meant to be, men det kändes som om det var det...

Så mitt råd till dig; TVEKA INTE, JUST DO IT!

Idag skiner solen! :-)